PORTAL SHQIP E GJERMANISHT PĖR ASTROFIZIKĖ DHE FIZIKĖ TĖ GRIMCAVE ELEMENTARE
Faqja kryesore Karta ditore e yjeve Ngjarjet astronomike 2010 IYA2009 Videotrailer Flug über Marsoberfläche Astronomi Fizikė e grimcave elemntare (Fizikė bėrthamore) Saturni Artikuj Lajme mė tė reja nga Astronomia





Vitin ndėrkombėtar tė Astronomisė 2009

A R K I V


Udhėtim mbi siepfaqen e Marsit
UDHĖTIM MBI SIPĖRFAQEN E MARSIT


DEEP - SKY - OBJEKTEN
( 50 OBJEKTE TE MREKULLUESHME)



Shėnim: Njė Depp-Sky-Objektėshtė njė objekt astronomike jashtė Sistemit Diellor,
si p.sh. galaktika, grumbull yjesh apo mjegulla.Kėto objekte tė renditura nė lista sipas
katlogėve tė ndyshshme para numrit tė tyre pėrmbajnė njė, dy ose tre shkronja
( M = Messier-Katlog, NGC = New General Catalogue , IC = Index-Katalog).Vetėm disa
prej tyre pėrmbajnė njė emėrtim tė veēant.


Katlogu i Messierit
KATALOGU I MESSIERIT



Intervistė pėr t'u njohur me astronomin malishevas Abdyl Berisha

Intervistė pėr t'u njohur me astronomin malishevas Abdyl Berisha
Dimensionet ne univers


07.10.2009

Unsichtbarer Saturn-Ring entdeckt

Der Saturn hat noch neuen und unserer Sonnensystem den größten Ring. Der gigantische Staubring wurde von US-Forscher von der Universität von Virginia mit Hilfe des Weltraumteleskop „Spitzer“ entdeckt.

Er ist mit einem Durchmesser von 26 Millionen Kilometern und so riesig, dass die Erde etwa eine Milliarde Mal hineinpassen würde. Wäre der Ring von der Erde sichtbar, so vermelden die Wissenschaftler stolz, dann würde er uns doppelt so groß erscheinen wie der Vollmond.

Die Staubpartikel des Rings stammen vermutlich von dem kleinen Saturnmond Phoebe. Der Ring könnte auch ein Rätsel lösen, das Astronomen seit langem beschäftigt: Die Frage, warum ein anderer Saturnmond, Iapetus, auf seiner Vorderseite in Flugrichtung wesentlich dunkler ist als auf seiner Rückseite.

Die Forscher berechneten, dass der neu entdeckte Ring in der Vergangenheit unseres Sonnensystems genug Material geliefert haben kann, um die Vorderseite von Iapetus mit einer meterhohen Staubschicht zu bedecken.

BILD: Der neue Rings des Planeten Saturn und seinen Monden Phoebe und Iapetus.


Quelle:dpa, AFP und NASA.




07.10.2009

U zbulua unaza e padukshme e Saturnit

Saturni tanimė ka edhe njė unazė tė re, kurse Sistemi ynė Dieller ndėr mė tė madhen. Unaza shumė e madhe e pėrbėr nga pluhuri u zbulua nga njė grup shkenctarėsh hulumtues amerikan nga Universiteti i Virxhinias me ndihmen e teleskopt hapėsinor „Spitzer“.

Kjo unazė ka njė diametėr prej 26 milionė kilometrash dhe ėshtė aq i madh, saqė Toka njė miliardė herė do tė hynte nė tė. Po tė mund tė shikohej kjo unazė nga Taka, kėshtu njftojn shkencėtarėt, atėherė kjo do tė na duket neve dy herė mė i madh sesa Hėna e plotė.

Grimcat e pluhurit tė unazės mendohet se krijohen nga hėna e Saturnit tė quajtur "Phoebe". Kjo unazė do tė mund ta zghidh enigmėn me tė cilėn qė shumė kohė merren astronomėt. Fjala ėshtė pėr pyetjen, pse faqja e pėrparme e hėnės sė saturnit "Iapetus" ("Giapetos") nė drejtim tė fluturimit ėshtė parimischt mė e errėt sesa ajo e mbrapme.

Shkencėtarėt hulumtues llogarisin nė atė se unaza e re e zbuluar ka dėrguar nė tė kaluaren mjaftė material nė sistemin Diellor, ashtu qė pjesa e pėrparme e "Iapetus-it" tė mbulohet me njė shtesė tė lartė pluhuri prej njė metri.

FOTO: Unaza e re e planetit Saturn dhe Hėnat e tij Phoebe dhe Iapetus.


Nga gjermanishtja: Autori i webfaqės.



Wie viele STERNE werden täglich geboren?

In unserer Galaxis, der Milchstraße, werden ein bis drei neue Sterne pro Jahr von etwa der Größe unserer Sonne geboren. Astronomen schätzen aber, dass es allein im uns bekannten Universum mindesten hundert Milliarden Galaxien wie die Milchstraße gibt. Rechnen wir ganz bescheiden einen neuen Stern pro Jahr und pro Galaxis, bekommen wir also auf hundert Milliarden neuer Sterne pro Jahr. Auf dem Tag umgerechnet sind das etwa 274 Millionen! Doch eine „Übervölkerung“ des Universums droht kaum – denn im gleichen Tempo wie junge Sterne geboren werden, sterben andere. Es ist ein ständiges Kommen und Gehen am Himmel, und die Astronomen haben alle Hände voll zu tun, um den Weltraum möglichst aktuell zu kartografieren.

Quelle: "Wunderwelt-Wissen" (Juni-Juli 2009).




Sa YJE lindi mbrenda njė dite?

Nė galaktikėn tonė, Rruga e Qumėshtit, mbrenda njė viti lindin njė deri nė tre yje pėrafėrsisht tė madhėsisė sė Diellit tonė. Astronomėt vlerėsojn se vetėm nė universin tonė tė njohur ka mė sė paku 100 miliard galaktika sikur se Rruga e Qumėshtit. Po tė llogatinim se njė yll i ri lind mbrenda njė viti nė njė galaktikė, atėherė del se mbrenda njė viti do tė lindin 100 miliard yje tė reja. Nga kjo del se mbrenda njė dite lindin pėrafėsisht 274 milion yje!. Mėgjithatė universit nuk i kėcnohet njė “mbipopullim”, ngase me njė shpejtėsi tė ngjashėm siē lindin yjė tė rinjė, tė tjerėt vdesin. Kjo ėshtė njė ardhje dhe shkurje e pėrhersmėm nė Qiell dhe astronomėt kanė shumė pėr tė bėrė, mė qėllim qė mundėsishtė gjendja e sotme e hapėsirės kosmike tė hartografohet.

Nga gjermanishtja: Autori i webfaqės.



Klubi Shkencor Universalb

Qendra Kerkimore Shqiptare ne fushen e Astrofizikes

Dėshmori i kombit Prof. Hamdi Berisha dhe portreti i galaktikės sonė

BIG-BANG   TELESKOPAT E GALILEIT   RADIOTELESKOPI I EFFELSBERGUT   MREKULLITĖ E UNIVERSIT   RRUGA E QUMĖSHTIT   MISIONI HAPĖSINOR "APOLLO 11"   MREKULLITĖ E SATURNIT   NJOHURITĖ THEMELORE MBI UNIVERSIN   AUTOBIOGRAFIE E SHKURTĖR   INTERVISTA   KONTAKT